Förra läsåret studerade Melissa psykologi hos oss. Hon var modig och valde att studera på svenska även om hon är (var!) helt finskspråkig.
I höst inleder hon sina psykologistudier vid Helsingin yliopisto. Det blev studier på finska, men av det svenska språkbadet hade hon i alla fall nytta. Under våren kunde hon redan skriva sitt tiosidiga slutarbete på svenska. Dessutom höjde hon sitt studentresultat i svenskan och kom in till universitetet på basen av studentbetyget.
Här kan du läsa hennes tankar om VNF-året. Och ja – på svenska förstås:
Förra hösten började jag min andra mellanår och flyttade till Karis, på en internat. Jag började studier på en svenskspråkiga folkhögskolans psykologilinje. Min tanke var att jag ska lära mig svenska för att kunna förbättra mina möjligheter att komma in till en universitet.
”Jag hade två möjligheter – lära mig svenska, eller sitta tyst hela året.”
Nå, i början hade jag ganska kallt språkbad. Jag var den enda som hade bara finska som modersmål, en var tvåspråkig och alla andra var helt svenskspråkiga. Det var ganska annorlunda än vad jag hade tänkt när jag hade läst om skolan, och på första dagen när läraren frågade på svenska om våra förväntningar om åren, kunde jag bara svara på finska att jag är helt finskspråkig och är här för att lära mig svenska. Jag hade två möjligheter – lära mig svenska, eller sitta tyst hela året.
I början tänkte jag sitta tyst, men den passade int så bra för min personlighet, så jag måste bara börja prata. Och under våren, kunde jag även skriva min tio sidors slutarbete på svenska.
Perfekt svenska pratar jag inte, och den här texten har säkert många grammatikfel, men jag har kunnat uttrycka mig och det är den viktigaste!
”Jag har alltid varit intresserad av att lära mig nya språk och kultur. Det var konstig att jag kunde göra det i Finland.”
Studierna var inte heller bara det som jag hade tänkt. Jag trodde att det ska vara mest teori, men istället pratade vi också mycket om livet och vem vi på riktigt är. Jag lärde mig saker om psykologi, matte och svenska, men mest saker om mig själv och jag vet att efter den här året kommer jag vara en mycket bättre psykolog.
Vår lärare var världens härligaste, och hon lärde oss hur viktigt i livet det är att gå på promenad, njuta av solen och baka pepparkakor. Jag har alltid varit intresserad av att lära mig en ny språk och kultur. Det var konstig att jag kunde göra det i Finland. Finlandsvensk kultur är inte så annorlunda från finsk, men ändå har de sina egna tradiotioner var jag kunde delta i t.ex Lucia tåget.
Och sist men inte minst fick vi nya vänner. När vi alla bodde 50 m från varandra kunde vi ha många filmkvällar, plättkalas, vinkvällar och sleepovers. Som Maria sa, tack för att ni är ni, och tack för att ni är så härliga. ❤️