Sista skolveckan före jullovet. En massa traditioner som skall avverkas. Sådant som skall bli färdigt innan skolan stänger och lärare, övrig personal och studerande går i ide. Och en massa som skall göras för att det blir jul. Både på skolan och hemma. För att det hör till.
”Det blir ingen riktig jul om jag inte gör det här…”
Alla har vi olika slags traditioner. De blir extra tydliga i samband med högtider, som t.ex. julen. En del av dem behövs för att man skall komma igång med firandet. ”Det blir ingen riktig jul om jag inte gör det här…” Låter det bekant? Traditionerna är också ett fenomen som skapar gemenskap i t.ex. familjer. I en familj eller släkt har man vissa traditioner, som sammanbinder just den familjen eller släkten eller gruppen.
”De dåliga har vi inte hört talas om på länge.”
En del traditioner kan bli till belastning. Man gör på ett visst sätt, bara för att man alltid har gjort det. Oberoende av om någon tycker om det eller inte. Var modiga: håll kvar goda och positiva traditioner, och låt de dåliga falla i glömska. Det är ju så som traditioner uppstått. Det som har varit en god tradition har levt kvar. De dåliga har vi inte hört talas om på länge.
På VNF finns det vissa traditioner inför julfirandet. Vi firar Lucia och traditionell julfest. Även om nästan alla studerande är nya varje år, så skapas ändå en upplevelse av kontinuitet eftersom firandet på många sätt följer ett VNF-mönster. Detta mönster tar avstamp i traditionen, men lever också med sin tid. Ibland mera seriöst, ibland mindre. Men det viktiga är att traditionen är inkluderande; alla får vara med. Och alla skall känna sig lika delaktiga. Sådana är goda traditioner.
God jul alla och envar!