”Det började i augusti med en grupps vilja i att börja planera ett eget nummer inför Dansafton. Ett par stockar, väntade på VNFs gård.”
Läsårets sjunde vecka var det dags för Dansafton och till det; förberedelser.
Under måndagen kom vi till ett mörkt TryckeriTeatern och började eftermiddagen med att moppa rent golvet från stenar. Därefter rullade vi ut dansmattorna. De svarta mattorna lade sig i vågor och för att få dem jämna fick vi hoppa ut dem, en bra uppvärmning! Det lyftes, det tejpades och vi fick ett rätt bra resultat för att vara första gången.
”Vi pratade om världens brinnande skogar och rullade upp stockarna till den nyklippta gräsmattan. En gång i veckan höll nån av oss en improövning, det som skulle leda till ett av numren på dansafton.”
Därefter tränade vi våra nummer på scenen. Det skiljer sig en del, att vara utan spegel och i en stor svart box, jämfört med den mer bekanta danssalen med fönster. Efter middagen programmerades ljusen. Några av oss hade själva noga planerat vilka lampor, vilka färger och vilka byten det skulle vara. Vi hade fått en grund att stå på efter en kurs i scenteknik.
”Stockarna togs till TryckeriTeatern med hjälp av teaterstuderanden Jim. Tunga och blöta lyftes de in, placerades under röda stolar i foajen. Två veckor innan de skulle upp på scenen.”
Tisdagen anlände och ännu en eftermiddag på Tryckis. Vår linjeledare Tytti höll en uppvärmning och därefter körde vi en genomgång av showen med ljusen för att se att de blev som tänkt.
Efter middagen hade vi tid att träna och sminka oss inför generalrepetitionen. Christopher Senn kom och fotograferade också. Efter genrepet kändes det bra, vi hade haft gott om tid att öva och kände ingen stress.
”Stockarna behövde borstas av innan vi kunde ta dem till scenen. Jord, bark och damm lossnade. En doft av skog spred sig.”
Onsdag och därmed Dansafton! Morgonen spenderades i skolans auditorium med en föreläsning om folkhögskolans historia av rektor Henrik. Där hade vi även en perfekt möjlighet att göra reklam för kvällens föreställning. Vi visade upp en teaser som en av oss klippt ihop utifrån filmklipp från genrepet och berättade om gäster som skulle dyka upp. Danslinjen firar nämligen sitt 30:e verksamhetsår och Tytti hade bjudit in tidigare studerande, varav Catarina Johansson (artistnamn: Katyayani) deltog med sin musik och Senni Lehtonen med dans.
”En svart duk bars in på scengolvet. Våra armar bar stockarna in på scenen. De landade. En tyst kamp om dem som drog iväg till ett evigt springande. Vi föll omkull av utmattning, varav toner från pianot började spela. Vi återvände till träden.”
Under eftermiddagen gjorde vi i ordning caféet med färgglada ballonger och serpentiner. Vi bakade och doften av nybakta läckerheter spred sig runt i teatern. Nu var det inte många timmar kvar. Vi värmde upp enskilt på scenen och sminkade oss. Lade i ordning kläder, skor och tankar. Folk började komma in så småningom och så var det dags, vår första dansafton.
”Sakta över golvet, tillsammans, mot dem. Känslan av barken under händerna. Vi lyfte upp dem tillsammans. Förde dem ihop. Vilade våra blickar på dem, glittrande och lugna ögon. Sen blev det mörkt och applåderna kom.”
Vi hade en underbart härlig Dansafton! Hyvä fiilis jäi kyllä! Tack och kiitos till alla som kom och tittade och upplevde.
På torsdagen fortsatte vi med kursen där vi skapar en barnföreställning. Den kommer vi sedan att uppträda med på olika skolor senare i höst. Vi såg också filmen från Dansafton, det bjöd på en del skratt men också en del reflektioner och diskussioner.
Efter detta fortsätter vi framåt, många erfarenheter rikare!
Bilderna är ur verket Ode till träden. Koreografi & dans: hela dansgruppen. Foto: Chris Senn.