Homosexuellas möjlighet till adoption – verklighet eller fiktion?

Många har ansett att legaliseringen av samkönade äktenskap har varit ett stort framsteg för HBTQ-communityn och dagens nyhetskanaler informerar flitigt om vilka länder som valt att ta samma steg som Finland.

Senast i oktober blev samkönade äktenskap legaliserat i Nordirland. Å andra sidan tar massmedierna inte i samma grad upp samkönade pars möjlighet till adoption. Hur ser situationen ut i Finland och vad har egentligen gjorts för att kunna förverkliga möjligheten för samkönade par att adoptera?

I och med äktenskapslagens lagrevidering blev det möjligt för homosexuella par att ingå äktenskap.

För en lång tid hade samkönade par ingen möjlighet att adoptera ett barn gemensamt. Det är uttryckligen makar som är gifta med varandra som innehar denna rättighet. Med andra ord har inte sambor eller de som är i ett registrerat partnerskap samma möjlighet. Dessa personer kan endast adoptera som ensamstående. I och med äktenskapslagens lagrevidering som skedde år 2017 blev det möjligt för homosexuella par att ingå äktenskap. I regeringspropositionen till riksdagen med förslag till vissa lagändringar till följd av en ändring av äktenskapslagen (RP 65/2015 rd) fastställde man att ändringen av äktenskapslagen inte förutsatte några ändringar i adoptionslagen. Med andra ord blev det möjligt för samkönade par att adoptera gemensamt förutsatt att de hade ingått äktenskap med varandra.

Vid första anblick kan detta förfarande verka som om homosexuella par har samma möjlighet som heterosexuella par att adoptera. Dock är det mer komplicerat än så. För att kunna förstå betydelsen av att äktenskapslagen reviderades och vad det i praktiken medförde för samkönade pars möjlighet till adoption, är det värt att först och främst granska vad som tidigare gjorts för att förverkliga just detta.

I Sverige har samkönade par haft rätt att adoptera sedan år 2003.

År 2015 fick Sverige sitt första samkönade par som lyckats bli godkända för en internationell adoption. I Sverige har samkönade par haft rätt att adoptera sedan år 2003. Det dröjde alltså 12 år efter att internationell adoption blivit möjligt innan det första gången förverkligades. Inget samkönat par i Finland har ännu fått adoptera internationellt.

År 2003 utfärdade social- och hälsovårdsministeriet ett betänkande angående registrerade partnerskaps möjlighet att adoptera barn. Kommissionen gav möjlighet till adoption inom familjen i ett registrerat partnerskap. Detta betydde att en registrerad partner kan adoptera den andra partnerns biologiska barn, så att barnet blir de registrerade parternas gemensamma barn. Detta möjliggjorde att ett samkönat par som var i ett registrerat partnerskap hade möjlighet att adoptera sin ena partners barn.

Faktum är att de flesta adoptioner som görs i Finland uttryckligen handlar om en adoption inom familjen, där den ena parten i ett registrerat partnerskap eller i ett äktenskap adopterar den andra partens eller makens barn. Enligt statistikcentralens senaste uppgifter, som handlar om året 2018, fanns det 521 familjer med typen enkönade par med barn, och 301 familjer av typen registrerat partnerskap med barn. Sammanlagt kunde det alltså maximalt finnas 822 samkönade par med barn i Finland år 2018. Detta motsvarar 0,16 % av familjer som har barn i Finland (medräknat är inte ensamstående förälder med barn). Alltså är det ett klart undantag att samkönade par har barn.

De allra flesta länder i världen förbjuder homosexuella par att adoptera ett barn från deras land.

För att få en bättre förståelse om homosexuellas möjlighet till adoption är det värt att gå igenom statistiken som utgivits av statistikcentralen angående adoptioner. År 2018 skedde det totalt 404 st adoptioner. Antalet adoptioner av barn födda i Finland uppgick till 309 st och 95 st adoptioner var internationella. 65 % av adoptionerna 2018 var en adoption inom familjen, alltså var 35 % (141 st) av adoptionerna inte det. Ytterligare var 60 % av alla internationella adoptioner en gemensam adoption. 16 % av alla adoptioner som skedde inom landet var adoptionssökandena makar som adopterade gemensamt.

Ifall adoptionssökandena adopterade barn från utlandet, adopterades de flesta barnen från Thailand, Sydafrika, Kina, Colombia, Ryssland, Indien och Estland. Av dessa länder kan homosexuella par endast adoptera från Sydafrika och Colombia, vilket motsvarar ett antal på 19 barn. De allra flesta länder i världen förbjuder homosexuella par att adoptera ett barn från deras land.

Att ett barn byter familj är alltid en stor förändring för honom eller henne.

Dessutom är det värt att diskutera social- och hälsovårdsministeriets betänkande från 2003 än en gång. Betänkandet tog upp homosexuellas möjlighet att adoptera ett barn utanför familjen. Ministeriet påpekade att en adoption som sker utanför familjen alltid skall utgå från barnets bästa. Att ett barn byter familj är alltid en stor förändring för honom eller henne. Ministeriet menade på att ett barn som adopteras till ett samkönat par kunde uppleva det som en extra börda. Speciellt då det handlar om ett barn som adopteras internationellt. Barnet kan redan påverkas av den förändrade kulturen och det skulle vara oskäligt att tillägga en extra förvirring till barnet om barnet skulle adopteras till ett samkönat par. Kommissionen påpekade också att en liknande förvirring skulle kunna uppstå ifall adoptivföräldrarna tillhör en etnisk, religiös eller språklig minoritet. Dock finns det många barn som har adopterats till en svenskspråkig familj i Finland.

Med andra ord kan man konstatera att vägen till att legalisera registrerade pars möjlighet för en familjeintern adoption har varit krånglig.

År 2009 blev det lagligt i Finland för registrerade partnerskap att adoptera en familjeintern, som beskrivs ovan. Syftet med denna proposition var att utöka samkönade pars rättigheter och möjligheter till adoption. Lagutskottets betänkande tog inte ställning till registrerade pars möjlighet för gemensam adoption, utan de menade på att möjligheten till gemensam adoption för registrerade partnerskap kräver en samhällelig debatt och förberedelser. Lagutskottets betänkande föreslog att detta lagförslag skulle förkastas. Riksdagen röstade dock igenom detta lagförslag trots lagutskottets betänkandets slutsats. Med andra ord kan man konstatera att vägen till att legalisera registrerade pars möjlighet för en familjeintern adoption har varit krånglig.

Sammanfattningsvis är det möjligt för homosexuella par att adoptera ett barn, då det uttryckligen handlar om en familjeintern adoption. Efter att äktenskapslagen förändrades 2017 sades det i regeringspropositionen att inga ändringar behövde göras i adoptionslagen. Detta betydde att två makar av samma kön i praktiken kunde adoptera tillsammans. Den lagstiftande makten har dock inte vidtagit ytterligare åtgärder för att möjliggöra homosexuella pars rätt att gemensamt adoptera ett barn utanför familjen. Det som senast har stadgats är att det kan vara förvirrande för barn att adopteras av ett samkönat par.

I Finland har ett samkönat par inte ännu lyckats adoptera ett barn utom familjen.

De flesta länder förbjuder samkönade par att adoptera barn från deras land, vilket leder till att samkönades möjlighet att adoptera verkar vara avsevärt begränsad. I endast 16 % (49 barn) av alla adoptioner som skedde inom landet var adoptionssökandena makar som adopterade gemensamt. Med andra ord adopterades 84 % endast av en ensamstående, och således inte gemensamt. Ytterligare är 65 % av alla adoptioner en familjeintern adoption. Detta verkar också leda till att inte bara samkönades möjlighet, utan även heterosexuella pars möjlighet att adoptera ett barn är begränsad.

I Finland har ett samkönat par inte ännu lyckats adoptera ett barn utom familjen. Skall Finland följa samma spår som sin storebror och vänta ytterligare ett decennium innan detta förfarande förverkligas? I regel är väntetiden för adoption mellan ett till fem år tills paret blivit registrerat som kund hos en adoptionstjänst. Så det återstår att se ifall revideringen av äktenskapslagen 2017 i praktiken har försatt samkönade par i samma position som ett heterosexuellt gift par.

– Valerie Westerlund, studerande på Juridiska programmet

– – –

Källor:

Bilder: unspalsh.com